Det är med skräckblandad förväntan jag kommer att följa henne in genom grindarna, där hon nu kommer att spendera mer av sin vakna tid än tillsammans med mig.
Ändå vet jag att hon behöver det, hon är ju en aktiv liten tjej med massor av humör och egen vilja som bara vill testas och utforska. Hon vill inte vara hemma lä fre, hon behöver något annat. Jag bara önskar att jag kunde stoppa tiden ett tag.
Vill bara sitta med hennes goda små armar kring min hals och sjunga sånger, det ska vi passa på att göra när vi kommer hem från fsk:)
Magen växer sakta men säkert, har inte berättat på jobbet men några har kommit på det ändå, håller det inte speciellt hemligt denna gång .däremot har jag hemskt ont i svanskotan och funderar om det kan påverka! Hoppas det inte är fogarna ännu... Ska ringa barnmorskan imorgon :
Igår em blev jag faster för första ggn till en lite kille! Sjukt stolt och längtar som en tok efter lillklimpen:)
Kramar
