v.30

Då har påsklovet rusat förbi som tyvärr blev en vecka med magsjuka, dunderförkylning och tragiskt dödsfall i släkten som vi försökt att hantera. För oss runt i kring blir det bara att försöka hjälpa till med praktiska småsaker samt att finnas till, det är frustrerande att inte kunna göra mer men sånt är livet.

Det känns verkligen som att man tar var dag som kommer och försöker att visa de man har närmast hur mycket de betyder.

Idag går vi in i vecka 30 det är lite magiskt för mig, vet inte varför men har ända sen i början tänkt att o vecka 30 kan jag äntligen bara börja toklängta efter glimten utan att oroa mig allt för mycket.
Det stämmer ganska bra, jag längtar så otroligt mycket och känslan av att det kan vara 10 veckor eller mindre känns helt osannolik.

Vi har det mesta i stort, mest småsaker som kläder, flaskor och annat småjocks som blir strax innan det är dags. Rummet har vi inte börjat med men tapet och färg har vi beställt så vi iaf kan börja fixa lite så småningom. Men jag vill inte riktigt börja än.

Glimten sparkar och har sig, det är fantastiskt att se hennes rörelser utanpå magen och jag slutar aldrig faschineras av känslan=)

Hejjar på Evelina som nyligen blivit ruvare igen, kommer denna vecka även hålla sjukt många tummar för en annan fining som ska iväg till Falun i veckan och förhoppningsvis få tillbaka ett guldembryo i slutet av veckan! Spännande tider ska det bli har jag bestämt..!

Nu ska jag se lite solsidan innan jag kryper till sängs, imorn blir det en tidig morgon.

Kramar