Imorgon startar påsken enligt min mening, på skärtorsdag när kidsen går halvdag och vi bara gör massa roliga saker på förmiddagen. I år blir det en påskäggsjakt med frågesport om kristendomens syn på påsken.
Det är mycket tillverkande och pyssel inför dessa dagar men något jag tycker är rätt lugnande och skönt så jag gör det gärna=)
I går kväll var vi bjudna på middag hos ett par grannar som bor en bit från oss i vårt område men som vi känner att klickar bra med och som vi ännu inte hunnit umgås med. De har en treårig son och bara fem minuter in i konversationen på plats hos dem får vi veta att de har gjort 5 provrörsförsök och sedan lyckats helt plötsligt på egen hand, något vi absolut inte visste om och det blev genast en till gemensam sak att prata om. Vi kunde berätta om våra försök och hur livet tar vändningar åt olika håll. Väldigt trevlig kväll mao!
I helgen åker vi till svärföräldrarna och träffar mannens syskon med familjer, jag brukar klara två nätter där innan jag vill hem till vårt eget och så blir det även denna gång. Vi åker hem söndag.
Övrigt halvvägs in i vecka 28, (27+3) och mår prima bortsett från ont i ryggen och svanskotan från och till.
Glimten har hyffsat sovmönster är ofta igång kväll och morgon efter att jag duschat och lagt mig en liten stund igen. Påsklovsprojektet blir att börja tömma det som snart ska bli barnrum, samt måla och tapetsera, någon som har ett bra tips på målarfärg som kan användas som gravid?
Har många funderingar nu sen jag följt flera av er och ser några som lyckats och fått +, andra som kämpar vidare och försöker hålla näsan ovanför ytan i minusets vidriga efterdyningar. Jag tänker på er ofta och vet många gånger inte vad jag ska skriva, jag avskydde själv ibland efter misslyckande att alla skulle vara så positiva (ofta de som redan var gravida), men samtidigt så har jag oavsett medgång eller motgång försökt att tänka positivt och framåt istället för att se bakåt. Det svåra är bara när det inte är jag själv som mår dåligt utan någon annan.Då faller den planen eftersom vi alla är så olika.
Så om jag inte skriver och kommenterar hos er alla, ni finns fortfarande i mina tankar, jag vill bara inte skriva något som gör saker värre.
Jag hoppas iallafall att ni får en fin påsk och att ni passar på att tanka energi och kärlek från era närmaste<3
Puss & kram!
Svårt att veta det där om man ska kommentera eller inte hos de som fortfarande kämpar. Själv har jag alltid uppskattat kommentarer från alla och följde även de som lyckades (innan oss).
SvaraRaderaDe flesta har nog bra färger för gravida. Vi köpte på Bauhaus senast och då fanns det en speciell sort där.
SvaraRaderaKramar <3!