måndag 5 december 2011

oh längesen igen!

Har inte så stor ork eller lust att blogga när jag bara känt mig slö och trött konstant i flera veckors tid. Jag ska inte klaga är tacksam över att ha haft de symptomen, då jag inte haft så mycket annat. Nu börjar dock även tröttheten bli lättare att hantera och med det kommer såklart oron med. Har inte så mycket symptom längre annat än att jag gått upp en del, kan inte ha så många byxor längre och får köra med snodd i midjan.

Igår hade jag en riktig humördag, grinade flertalet gånger av olika anledningar (den enda fånigare än den andra) och jag var glad när mannen kom hem efter att ha varit borta hela helgen. Det är extra viktigt att ha honom i närheten när oron ligger som ett stort moln kring en.

Imorgon är det iallafall dags för första samtalet hos mvc, vet inte om mannen ska följa med, brukar de göra det vid första besöket??? Har också fått ok från TF att komma på ett till VUL den 22/12 vilket känns underbart, då jag ska vara i v.13 (12+2), så det vore skönt att veta att allt ser bra ut innan julfirandet.

Imorgon v.11 (10+0), hejja hejja det går sakta men säkert framåt.

Nu ska resten av arbetsdagen genomföras!!!

Kramar

5 kommentarer:

  1. Vad glad jag blir. Hoppas också på många nya ansikten :-)

    Jag tog med min sambo på allt under mina 19 veckor. Detta måste upplevas tillsammans (så länge det inte krockar med annat viktigt), det är så stort, minsta lilla grej känns enorm när man längtat så mycket.

    Kramar!!

    SvaraRadera
  2. Jag var ensam på första samtalet eftersom mannen var bortrest men det hade varit trevligt att ha honom med tycker jag.

    Du behöver inte oroa dig över att du känner dig piggare, njut bara :)

    Ha det så gött så länge tjejen!

    Kram kram!!

    SvaraRadera
  3. Skönt att "höra" från dig. Jag tycker inte heller att jag har så många symtom annat än det du just beskrivit. Hade en hemsk molvärk idag men annars är jag bara trött, tjock och lite småillamående.

    Vi ska också på första samtalet imorgon. Ett kort hälsosamtal. Ni kanske redan har varit på det?
    Kramar <3!

    SvaraRadera
  4. Ta med honom...man måste inte men jag personligen skulle inte vilja vara utan honom och jag inte hålla A därifrån....allt för att dom ska vara med på tåget från början.

    Skriv när du orkar...vi fattar;)

    SvaraRadera
  5. Tack för fina ord!!! Tyvärr kan inte mannen följa med imorn då han sitter på viktig konferens just då men detta är bara det första hälsosamtalet precis samma som ni EVL så det går nog bra, han får följa med på inskrivningssamtalet istället:)
    SEN ska han banne mig vara med hela vägen!
    Illamåendet har nästan försvunnit för mig, bara trött och känslig och småtjock just nu....
    Kramar till er!!!!

    SvaraRadera