Ofrivilligt barnlösas dag

Dåså dags för vår historia:

Vi är ofrivilligt barnlösa.
Jag har alltid velat ha barn, så länge jag kan minnas har jag drömt om att få bära ett barn, längta vänta och föda fram.
Älska fostra och följa genom livet.
Vi är inte där än.

När jag och min nyblivna man äntligen fann varandra efter fem års nära vänskap var försök att bli gravida ett självklart val.
Vi väntade tills för två år sedan med seriösa försök och insåg efter ett år att något inte var som det skulle. Efter att ha undersökts och ätit diverse kurer mediciner via en klinik kände vi oss fruktansvärt misslyckade, hopplösa och oerhört frustrerade.
Vi väntade två månader till innan vi vände oss till en ny klinik som på em gång konstaterade det vi länge misstänkt och som vi fått lite halvt bekräftat av den tidigare kliniken; mannens simmare var alldeles på tok för slöa vilket gör chanserna för att vi bara ska lyckas så där på ren slump är nästintill obefintliga.

Det var tufft att höra men även en befrielse på att allt vårt slit och alla tårar fick en liten förklaring... Vi fick direkt remiss till ett landstingsbetalat IVF-försök och eftersom vi bor i Norrland är det vårt enda betalda försök.
För framtida försök som mest troligt kommer att behövas måste vi betala ca 26 000 för varje försök.

Det är det värt. Om det skulle resultera i ett barn.

Vi har hittills gjort ett IVF-försök som fick avbrytas då inget av mina utplockade ägg gick att befrukta. Det innebär att vi nu är inne på vårt andra försök som egentligen fortfarande räknas som vårt första.

Vi kommer att göra äggplock v.25 och hoppas att vi denna gång får tillbaka ett befruktat ägg så vi iallafall får chansen att det ska fästa, att få ha ett embryo i magen och ha fått möjligheten att tänka tanken att en början till vårt barn bor i mig .

För jag unnar ingen all denna sorg och hopplösa/hoppfulla längtan och jag vill inte heller att någon ska tycka synd om mig eller någon av alla andra ofrivilligt barnlösa därute. Jag hoppas bara att ni som har någon i er närhet som ni vet hoppas längtar och väntar på sina drömmars barn, älska och stöd dem, visa att ni finns och lyssnar, låna ut era små som kan ge kramar likt inga andra och sprid framför allt kunskapen vidare. Ta hål på fördomarna som finns och ta inget i livet för givet.

Vi fortsätter att längta och kämpa det får ta den tid det vill och kosta vad det kosta vill,
En dag ska vi bli föräldrar .

/fröken solstråle

- Posted using BlogPress from my iPhone