onsdag 31 augusti 2011

Bekännelse

Jag kunde inte hålla mig när jag gick förbi världens sötaste lilla sparkdräkt i ett skyltfönster....
Jag pep in, betalade , smög ner påsen i väskan och nu ligger den tryggt i lillefis-lådan som jag har i en liten gömma.

Nån dag hoppas jag få ta fram den och skratta åt alla små utflykter och strapatser som varje liten sak symboliserar.

Jag hoppas verkligen.

Kramar

3 kommentarer:

  1. Vad modig du är! Jag vill men vågar inte göra så. Har fått för mig att det jinxar allt. Jätte tramsigt av mig!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Helt rätt! Det kommer ju att komma till användning :)
    Kramar!!

    SvaraRadera
  3. Jag har en hel del bebiskläder hemma, och som längtan säger; det kommer ju komma till användning. Vi vet bara inte när.
    Skulle vi nu inte lyckas så kan man faktiskt sälja/skänka bort kläderna. Det "tröstar" jag mig med....
    kram

    SvaraRadera