Osså hinner jag inte mer än känna mig lite glad förrän jag går in på facebook och läser ett meddelande från en annan vän att de ska ha sitt andra barn i feb/mars.
Nu är jag ändå glad för deras skull då de gått till en gyn-läkare efter ett års försök och lyckades på första försöket efter tabletter och medicin mot bakterier. De har försökt nu med andra barnet några månader och jag unnar dem det verkligen.
Men såklart kommer också tårarna av tanken på om det hade varit vi, tänk om vi kunde få bara lyckas sådär från ingenstans. Bara med ren och skär kärlek.
Inget sketet medicinerande och äggplockande...
I mina tankar och i förnuftet är jag glad,
men inuti är jag i tusen bitar just nu.
Kramar
Vet så väl hur ont det gör :( Blev t o m på dåligt humör i morse när de sa på radion att Beyonce var gravid.. man har väl blitt galen nu ;)
SvaraRaderaKram!!
Kramar!
SvaraRaderaJag tycker ändå att du gör det så hilma bra och verkar ärligt glad åt andras graviditeter. Jag (som förmodligen blir kallad missunsam och elak av de som läser det här) har jättesvårt att glädjas åt dem som inte ha behövt kämpa. Ja, jag vet att jag är hemsk....:/
SvaraRaderaSkickar en kram.
SvaraRaderaKänner igen mig så väl i det du skriver! Att den förnuftiga delen av en blir glad för andras skull men att känslodelen av en samtidigt blir så ledsen för sin egen skull. Man blir så påmind varje gång man får veta att någon annan ska ha barn... Kram på dig!
SvaraRadera